Stig Romb är på många sätt en typisk invånare i vår by. Han försörjer sig som romanförfattare, bildkonstnär, performanceartist, trombonist, gravör, konstsimmare, trädgårdsmästare, organist, konditor, frisör, graffitimålare, jonglör, datorspelsdesigner, dekorationsmålare, träsnidare, keramiker, silversmed, skämttecknare, ståuppkomiker, poet, konstryttare, ravearrangör, filmfotograf, kostymör, ljudtekniker, bildhuggare, tatuerare och björndomptör.
För en tid sedan befann han sig som så ofta vid skrivpulpeten, och började trevande hacka på skrivmaskinen. Kanske skulle det bli en roman idag, eller en liten dikt? Han har tidigare också gett sig på att skriva filmmanus och kåserier, men den text som nu formade sig på pappret liknade inget han hittills gjort.
Det visade sig bli ett verk för scenen, men inte för den sorts scen som teater brukar uppföras på. När han läste igenom pjäsen såg han för sin inre syn en sorts "utomhusteater", och en blandad publik med relativt hög medelålder och en glad och förväntansfull attityd. Inte den sammanbitna och blaserade skara som vanligtvis frekventerar byns mer traditionellt finkulturellt inriktade teatrar.
Det visade sig bli ett verk för scenen, men inte för den sorts scen som teater brukar uppföras på. När han läste igenom pjäsen såg han för sin inre syn en sorts "utomhusteater", och en blandad publik med relativt hög medelålder och en glad och förväntansfull attityd. Inte den sammanbitna och blaserade skara som vanligtvis frekventerar byns mer traditionellt finkulturellt inriktade teatrar.
Det stycke som nu förelåg var både lättviktigt och lätt skabröst - och det verkade följa vissa förutsägbara men oskrivna genrekonventioner, trots att något liknade (såvitt vi vet) aldrig existerat tidigare. Han beslöt att döpa denna nya låga och tarvliga teaterform till "folklustspel".
Kommer vi då någonsin få se detta stycke uppföras? Det är ännu osäkert. Det hela kräver förstås en ensemble på minst fem personer som alla är införstådda med denna nya genres speciella krav, personer som inte räds den degradering i social status som uppdraget oundvikligen innebär, samt förstås en stor mängd medhjälpare i form av foklustspelsljussättare, folklustspelsljudtekniker, folklustspelsscenografer, folklustspelsregissörer m.m. Än så länge är det bara herr Romb och hans sambo, fru Sigbritt Lundmark (gift med Elvis Lundmark) som anmält intresse för detta projekt.
I väntan på att stycket ska sättas upp på den ännu icke byggda utomhusscenen i byn, har vi tagit beslutet att här, i indirekt form, bjuda våra invånare en försmak av denna redan så illa beryktade teatergenre. Det är alltså herr Rombs nyskrivna folklustspel som här presenteras i manuskriptform, tillsammans med författarens illustrationer (ovan) som ska ge en uppfattning om rollgestalternas dräkt och tänkta kroppsform.
Länk till PDF av manuskriptet till folklustspelet De tre musikanterna
Kommer vi då någonsin få se detta stycke uppföras? Det är ännu osäkert. Det hela kräver förstås en ensemble på minst fem personer som alla är införstådda med denna nya genres speciella krav, personer som inte räds den degradering i social status som uppdraget oundvikligen innebär, samt förstås en stor mängd medhjälpare i form av foklustspelsljussättare, folklustspelsljudtekniker, folklustspelsscenografer, folklustspelsregissörer m.m. Än så länge är det bara herr Romb och hans sambo, fru Sigbritt Lundmark (gift med Elvis Lundmark) som anmält intresse för detta projekt.
I väntan på att stycket ska sättas upp på den ännu icke byggda utomhusscenen i byn, har vi tagit beslutet att här, i indirekt form, bjuda våra invånare en försmak av denna redan så illa beryktade teatergenre. Det är alltså herr Rombs nyskrivna folklustspel som här presenteras i manuskriptform, tillsammans med författarens illustrationer (ovan) som ska ge en uppfattning om rollgestalternas dräkt och tänkta kroppsform.
Länk till PDF av manuskriptet till folklustspelet De tre musikanterna
