Jag är bekymrad över hur den här våren utvecklas. Det som framförallt stör mig är det erbarmliga TV-utbudet. Jag har visserligen ingen TV, men jag läser med stort intresse dagspressens TV-recensioner, och om man ska tro på dem blir man inte särskilt ljus till sinnes. Stackars människor som måste genomlida dessa TV-kvällar. Jag minns en gång att jag genomled en TV-kväll. Det var på den tiden som Sverige bara hade en eller möjligtvis två kanaler. Jag var på besök hos min kusin, och han (eller hon?) föreslog att vi skulle fördriva tiden med lite TV-tittande. Varför inte - tänkte jag - det kanske skulle vara intressant för allmänbildningens skull? Men jag blev besviken på programmen. Det mesta var omåttligt tråkigt, och allmänbildning har jag egentligen aldrig eftersträvat. Nyheterna var deprimerande, sedan kom en påhittad historia om någonting och ett program där folk pratade om saker. Jag minns inte alla detaljer, men jag kommer ihåg känslan av vanmakt när jag såg den lilla klockan på skärmen ticka iväg mellan programmen.
Ett litet djur har trampat upp en stig i vårslasket som går alldeles förbi min entré. Idag ska jag koka lingonbladste och sätta mig vid dörren för att utröna vad det kan vara för något djur. Förmodligen något brunt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar