Manne Klownérus
Skogsägare
“Utan skogen stannar Sverige!” brukar jag säga. Jag vet inte exakt vad jag menar med det, men det brukar alltid uppskattas när jag säger det på de olika konferenser och stämmor som jag tvingas bevista. Själv har jag ingen aning om vad jag skulle göra om skogen inte fanns, eftersom jag lever på avkastningen av de skogsområden som jag ärvde av min far, Konrad - eller Coco som han föredrog att vi kallade honom.
Kanske skulle jag ägna mig åt konsten? Jag har hört att det kan vara lukrativt att köpa och sälja konst, eller var det aktier? Nåja, jag skulle nog hitta på någonting under alla omständigheter. Jag föreställer mig att jag är både påhittig och driftig, och det skulle bli uppenbart om jag försattes i en situation då jag tvingades tillämpa dessa avundsvärda egenskaper. Jag är inte rädd för att ta ett handtag och verkligen arbeta hårt - hittills har jag bara aldrig haft anledning att göra det. Men det är inte av rädsla jag avhåller mig från arbete, utan bekvämlighet.
Jag föreställer mig att det mest är granar och tallar som står på mina marker. Kanske någon björk eller asp här och där? Jag har blivit förevisad mina ägor av en underhuggare vid något tillfälle. Han eller hon visade mig en karta där det gick att peka ut vilka områden som tillhör min familj. Om jag inte missminner mig var det en Sverigekarta, men den kan ha föreställt ett annat land. Geografi var inte mitt starkaste skolämne. Om jag ens gick i skolan? Jag har inga tydliga minnesbilder från någonting som skulle kunna föreställa en skolmiljö, och kan heller inte erinra mig några klasskamrater. Kanske undervisades jag av en guvernant? Kanske var det fröken Söderman som hade uppgiften att lära mig läsa, räkna och blanda kemikalier? Ja, så var det nog, men hon var alltid mer intresserad av att läsa romaner än att tillbringa tid med barnen i huset. Nåja, geografi fick jag aldrig lära mig, och nu är det för sent.
Självklart vet jag hur en gran ser ut! De är gröna och smalnar av mot toppen, som kröns av en glittrande stjärna. Sedan växer det kulor i olika färger på grenarna, och ibland ligger det kartonger med ångmaskiner och Meccano-set under dem. Det känns bra att veta att så många av de träd som jag äger är just granar. Tänk så många ångmaskiner man bör kunna skörda från dem! Jag ska ta upp den frågan till diskussion på nästa möte med styrelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar