Veckans yrke, Del 15: Språkpolis

 

Marko Lamm

Språkpolis

Det är med viss bävan jag som skribent och ordvrängare närmar mig Marko Lamm när han uppträder i uniform på polisens rotel för stävjande av moraliskt förfall och degenerering. Hans officiella titel är Semantik- och ortografikommissarie, men i folkmun och bland kollegorna kallas han allmänt för språkpolisen. Lamm visar sig dock vara en saktmodig och lågmäld man som hälsar välkommen med kaffe och kaka i polisköket. Han blir inte arg när han stöter på språkliga förbrytelsen, men han noterar dem och lagför dem i den mån det svenska rättssystemet tillåter. 

I sin myndighetsutövning lutar han sig mot några paragrafer i brottsbalkens 9 kap. “Om bedrägeri och oredlighet”, samt i 16 kap. “Om brott mot allmän ordning”, samt publikationen “Svenska skrivregler” utgiven av Språknämnden. De flesta polismyndigheter har inga avdelningar med särskilt uppdrag att utreda brott mot språkregler och fall av bristfällig korrekturläsning, vilket Marko finner både besynnerligt och upprörande. Med SAOL i ena handen och Hammarlöws rimlexikon i den andra drar han till storms mot felstavningar, syftningsfel, nyord och slentrianmässig användning av halvrim där äkta rim hade varit att föredra. Idag läser han en nyutkommen diktsamling av bygdens stora poesilöfte Hilding Ling. Än så länge har den röda pennan inte kommit till användning, men kommissarie Marko Lamm är på sin vakt. Ling rimmar nämligen i sin lyrik, och förr eller senare kommer han att tvingas ta till ett nödrim. Så snart det uppdagas väntar en natt i arresten och en offentlig tribunal i bibliotekets stora hörsal. 

Under föregående år gjorde Roteln för stävjande av moraliskt förfall och degenerering fyrtiosju tillslag mot språkförbrytare, och samtliga möttes av fällande dom i språktribunalen. Tyvärr har tribunalen bara rätt att yttra ett fördömande och en uppmaning till bättring, men de flesta skribenter som ställts inför tribunalen har efter tillsägelsen skärpt sina rutiner för stavningskontroll och vidtagit mått och steg för att förbättra den språkliga stringensen. Roteln utför en stor samhällsnytta.

Jag frågar om andra texttyper än det tryckta ordet, och får en frågande blick från kommissarien. “På nätet!”, fortsätter jag, men möts på nytt av oförstående. För att illustrera plockar jag fram min mobiltelefon och visar några exempel på bloggar, sociala medier och diskussionsforum. 

Marko Lamm står tyst en stund och ser ut att fundera på någonting, kanske genomgår han en kvalfylld inre process som hans propra yttre inte skvallrar om, kanske kommer jag snart att tvingas bli vittne till en tjänstemans själsliga sönderfall och upplösning? Men innan jag tänkt färdigt tanken ser jag hur det tänds en glöd i hans blick. I morgon är det Marko Lamm som köper en mikrodator och ett modem!

Veckans yrke, Del 14: Skidåkare

 

Gladys Marklund-Hysén

Skidåkare

En av bygdens mest framstående idrottare under de senaste åren heter Gladys Marklund-Hysén. Hon tävlar i skidåkning för Kenneths SK där hon har vunnit klubbmästerskapet sex år i rad - i alla distanser från sprint till 80 km grekisk-romersk stil. Visst har det hänt någon gång att hon har varit ensam tävlande i några av grenarna, men när motstånd saknas prövas kanske atleten ännu mer? Gladys har även deltagit i tävlingar utanför kommungränsen, men vid dessa tillfällen har hon inte riktigt lyckats hitta formen, och de framstående placeringarna har uteblivit. Hon har börjat trappa ned i sin elitsatsning och sysslar numera mest med att träna och uppmuntra den uppväxande generationens skidlöften. Men när årets klubbmästerskap börjar närma sig vaknar tävlingsinstinkten hos den gamla veteranen (Gladys fyller 25 i år) och det är tydligt att hon siktar mot nya triumfer i skidspåren. 

Idag är det mängdträning som gäller. Hon försöker klämma in så många träningstillfällen som möjligt under dagen. Först en kort löpning på ett par hundra meter, därefter dusch och mellanmål. När håret har torkat ger hon sig ut på en ny runda, kanske på cykel den här gången - men inte längre än ett par minuter. Därefter följer en dusch och mellanmål. Så fortsätter hon hela dagen tills det är dags att äta middag. Ibland lägger hon in några korta träningspass även på kvällstid - kanske att hon går raskt upp för trappan till övervåningen, kanske tar hon en extra tur ut för att slänga soporna? Innan dagen är slut har hon skrapat ihop hela 50 träningspass! Det är en stor mängd. 

I morgon tränar hon intensitet. Då försöker hon klämma in hela dagens träning under så kort tid som möjligt. Rekordet är fyra sekunder. Därefter äter hon ett mellanmål. Duschen står hon över när hon tränar intensitet. Hon har också experimenterat med en ny form av intervallträning där hon främst fokuserar på intervallerna mellan ansträngningsperioderna. Ibland har hon lyckats dra ut på dessa i flera dagar. t o m veckor. För att klara av att genomföra den typen av utdragna aktiviteter krävs både regelbundna mellanmål och en hel del vila. “Vila är A och O i min träningsfilosofi”, säger Gladys och sörplar på energidrycken (Trocadero är hennes favorit). “Vila och Netflix i soffan ger mig den återhämtning som jag behöver för att ta mig an nästa dags utmaningar. Som elitidrottare är det viktigt att inte överanstränga sig!” 

Veckans yrke, Del 13: Gruvarbetare

Ulrika “Pling” Lindmark

Gruvarbetare

Idag har gruvbolaget sin årliga utflykt med korvgrillning och fiskdamm för barnen. Gruvförmannen Ulrika Lindmark har tagit med sig sin make Ulf och deras tretton barn i åldrarna tre till fyrtioåtta. Det är den enda lediga dagen på året för Ulrika, och hon känner sig rastlös. “Mitt hem är under jord”, säger hon. “Jag tycker att det känns olustigt att vistas under bar himmel, och dessutom är det slöseri med resurser att låta gruvdriften stå still under en hel dag när vi hade kunnat spränga tonvis med berg”. Hon tittar längtansfullt mot berget som tornar upp sig bortom skogen. För gruvarbetaren blir tillvaron ovan jord ett ovälkommet avbrott i den trygga lunken nere i gångarna. Där nere måste man kunna lita på varandra, och därför gör man det. På marknivån är människorna opålitliga och lömska. 

Nere i berget råder det ordning och reda. Alla vet sin plats och har sina tydligt definierade uppgifter. Ulrika har gjort det mesta i gruvan under de år hon jobbat här, och sedan många år är hon förman. Hon åtnjuter männens respekt och beundran. Många lägger ned sina verktyg och bockar vördnadsfullt när hon passerar. Det är hon som har ledningens öra, och det är hon som sköter förhandlingarna med gråtomtarna och andra skumraskfigurer som rör sig i gruvans djupaste gångar. Hon kan deras språk.

Ulf och barnen följer Ulrika som en svans. Ulrika har nästan lärt sig alla barnens namn nu, men de är kanske inte omedelbart igenkännbara för henne. Det är Ulf som har tagit hand om dem, kört dem till skola och tennisträning, gått på kvartssamtal, matat och bytt blöjor. Huset de bor i är dock betalt med Ulrikas lön, och den status som de åtnjutit i skola och yrkesliv kommer från hennes position i gruvan.

 Hur barnen kommit till är något av ett mysterium för Ulf. 

Veckans yrke, Del 12: Lottomiljonär

Moebius Lundmark

Lottomiljonär

Många undrar hur vardagen ser ut för en Lottomiljonär. En som vet svaret är Moebius Lundmark. Verkligheten kan verka överraskande, men faktum är att han lever ett mycket enkelt liv. Äter en rudimentär frukost bestående av kaffe och lite torr sockerkaka, klär sig i slitna kläder som han köpt på Ganesha-hjälpen, och tar sig till arbetet till fots. Arbetsdagen börjar kl. 11.00 när Rogers Spel och Tobak slår upp portarna. Men redan innan dess har Moebius varit flitig och samlat tomglas runt centrum. På ett par timmar får han ihop tillräckligt för att köpa en Lottokupong. 

Moebius har inget system, utan improviserar fram en rad på ett spontant och lekfullt sätt, ofta i samspråk med andra stamkunder i spelbutiken. Han är hoppfull, ja nästan helt säker på att dagens rad kommer att slå in och inbringa den så hett åstundade miljonen. Moebius kostar på sig att fira den förestående vinsten genom att köpa en liten påse blandat smågodis för de slantar som blev över från morgonens pantinsamling. 

Han har arbetat som Lottomiljonär i 35 år, och har upplevt både med- och motgångar. En gång vann han flera hundra kronor, men för det mesta åker kupongen i papperskorgen efter veckans dragning. Snart händer det dock, det vet han. Snart är det hans siffror som står på bollarna, och han kan äntligen påbörja nästa fas i karriären som Lottomiljonär. Den som miljonär.

Veckans yrke, Del 11: Spion

Bo Lundmark

Spion

Vår mänskliga tillvaro är en komplicerad väv av relationer, överenskommelser, förtroenden och hemligheter. Ofta är dessa oskyldiga och triviala och saknar värde för de krafter som verkar i det fördolda med att samla information om andras förehavanden. Det finns en marknad där information kan säljas, ibland till högstbjudande, och ibland till en uppdragsgivare som på förhand definierat informationsbehovet. De som säljer informationen kallar vi spioner.

På Bo Lundmarks Linkedin-sida står det att han är spion. Lundmarks CV omfattar en gymnasieexamen från ett häcklöpningsgymnasium på okänd ort, arbete på ICA och den kommunala parkförvaltningen, samt eftergymnasiala studier i webbdesign och fågelskådning. Ingenting om spioneri. Hur mycket har han egentligen arbetat som spion?

Jag har hittills mest spionerat på hobbynivå. Jag håller koll på grannarna, frågar ut arbetskamraterna på parkförvaltningen och håller ögonen öppna i största allmänhet. Men på sistone har jag fått några större uppdrag för främmande stater och ljusskygga organisationer. Jag är bara inte inne på Linkedin så ofta och har inte hunnit uppdatera mitt CV ännu. 

Hur brukar dina uppdrag se ut?

Senast var det en hemlig organisation som ville komma över hemlig information om en annan organisation, som också är hemlig. Jag sökte upp deras webbsida och klubblokal, fick (olovligen) tillträde till deras hemliga arkiv och fotograferade några papper som såg intressanta och hemliga ut. De hade en stor röd stämpel på sig där det stod “Hemligt - läs inte!”, men det stod ingenting om att man inte får fotografera, så det gjorde jag. När jag lämnade över den hemliga informationen till uppdragsgivaren visade det sig att jag hade brutit mig in i fel lokal. I stället hade jag hittat information om en annan hemlig organisation som är så hemlig att inte ens de andra hemliga organisationerna kände till den! Det var nästan ännu bättre enligt uppdragsgivaren, men då mitt uppdrag var hemligt kunde de inte betala mig i reda pengar,. I stället fick jag ett stort tack. Exakt hur stort är en affärshemlighet.