Många som lämnar (det fiktiva) Sklörbacken och besöker andra delar av Sverige förvånas över det faktum att man där delar in året i sjudagarsveckor. Det är inte unikt för Sverige heller, utan mycket vanligt även i andra delar av världen. Skillnaden är att man utanför (det fiktiva) Sklörbacken inte inkluderar Azÿmanthra bland veckans dagar. Det gjorde man inte här heller före 1980, då man på årsdagen av den stora Azÿmanthras (se särskild artikel) död förklarade att var åttonde dag hädanefter skulle ägnas åt att hedra bygdens mest framstående dotter. Hennes dag infaller sedan dess (som alla vet) mellan onsdag och torsdag och är en helgdag för alla invånare, inklusive kioskbiträden, fångvaktare, börsspekulanter, tidningsbud, poliser, präster (särskilt präster), personal inom vård och omsorg, elitidrottare, godsherrar och dagdrivare.
Till skillnad från de andra helgdagarna som ofta har religiösa övertoner, är Azÿmanthra en helt och hållet profan helgdag. En del tolkar detta som att man därför lämpligast högtidlighåller dagen genom att uppträda rent antireligiöst. Många av byns invånare brukar spara på veckans alla svordomar och släppa loss dem på just denna dag, vilket somliga finner både osmakligt och inte alls i samklang med den vars namn dagen är uppkallad efter. Azÿmanthra svor alla dagar i veckan, men alltid med finess och enbart när situationen påkallade sådant språkbruk.
Vår grannby, (det fiktiva) Luxemburg, har som bekant en elvadagarsvecka. Fråga mig inte varför.
2 kommentarer:
Åttadagarsvecka skulle vara helt OK om det fortfarande bara var 5 arbetsdagar i veckan. Jag förstår såklart att det i så fall handlar om fiktiva arbetsdagar under en fiktiv arbetsvecka som ägnas åt fiktivt arbete utfört av fiktiva arbetare. Men ändå.
Det var en insiktsfull kommentar.
Skicka en kommentar