Det finns ett djur som rör sig i underjorden i närheten av min bostad. Jag har inte sett det, men jag känner vibrationerna av djuret när det rör sig framåt i marken. Det måste vara ett stort djur, för vibrationerna får tavlor att ramla ner från väggen och mina mattor att simma mot mitten av rummet, bort från väggarna och det som skrämmer dem. Det beteendet är förstås helt irrationellt. När djuret väl tränger igenom husets tunna skal kan det ju lika gärna komma genom golvet.
Ett annat djur gömmer sig i min trädgård. Det kryper omkring bakom vinbärsbuskar och stenpartier och betraktar mig med stora ögon. Jag har förstås inte sett djuret, men ögonen måste vara stora, annars skulle jag inte känna dess blickar så intensivt varje gång jag vänder ryggen till, om än för en sekund. Det här djuret har nog ingen svans. Det skulle ju se helt absurt ut. Men tänder har det nog. Jag gissar att det har ett hundratal tänder som alla är smala och vassa. Ibland känner jag hur djuret - mer än någonting annat - törstar efter att få sänka sina tänder i mina mjukdelar och tugga, tugga.
Djur förstår sig inte på oss människor. Vissa förstår kanske mer, till exempel de så kallade tamdjuren, men de helvilda djuren har inte en susning. De tycker att vi uppträder mycket märkligt, även när vi gör helt vanliga saker som de flesta människor gör. Och djuren är misstänksamma. De litar inte ett dugg på oss, och visst gör de väl rätt i det. Vi vill ju inget hellre än att döda djur, hela tiden. Vissa av oss i alla fall. De av oss som är vegetarianer (inte jag!) och veganer går inte att skilja från de blodtörstiga jägarna. Inte på ett sätt som djuren begriper sig på. Därför litar de inte på någon som ser ut som en människa, och deras högsta önskan är att vi bara ska försvinna. En del av dem planerar i lönndom för att påskynda den utvecklingen. Jag tror att djuren i min närhet hör till dessa, och jag tror att de konspirerar med varandra. På något sätt har de här djuren lärt sig att prata med andra djur, och nu smider de planer.
Min bokhylla är full av djurböcker. Det står inte mycket av värde i dessa böcker. Bilderna kan vara fina, och en del fakta stämmer säkert, men den riktigt intressanta informationen saknas alltid. Ibland tänker jag att det kanske är jag som ska skriva den där boken med allt som saknas i de andra djurböckerna. Men jag kan ju ingenting om djur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar